Som jag skrev tidigare så var det Svenskt Näringsliv som avslutade förhandlingarna. Näringslivets Jan-Peter Duker säger enligt ett pressmeddelande att LO:s och PTK:s reaktion på Svenskt Näringslivs förslag "inte kan tillnärmelsevis tillgodose våra krav på förändringar när det gäller konfliktreglerna och turordningsreglerna i las."
Även LO´s Wanja Lundby Wedin uttalar sig och säger "Jag tycker det är djupt beklagligt att Svenskt Näringsliv inte vill ta ett ansvar för att säkerställa en långsiktig stabil utveckling av svensk arbetsmarknad. Det har de klivit ifrån nu."
När LO säger att konflikträtten skulle de aldrig förhandla om och att det var något som var glasklart från början så känns det ändå inte som om det stämmer. Senast i februari skrev jag här på bloggen att PTKs förhandlare Lars-Bonny Ramstedt gått ut och sagt att de visst skulle kunna tänka sig vissa inskränkningar i fackens rätt till sympatiaktioner.
Jag känner faktiskt en ganska stor lättnad över att man nu inte har någon chans att gå med på något av näringslivets krav. För hade vi gått med på något av deras krav så hade det nästan känts som om vi hade begått kollektivt självmord.
Här är några av näringslivets krav som nu inte blir aktuella:
Kraftiga inskränkningar i rätten till sympatiåtgärder.
Därigenom vill man ändra maktbalansen i riksavtalsförhandlingarna. Kravet innebär också ökade möjligheter för arbetsgivare att bedriva verksamheten utan kollektivavtal eftersom sympatiåtgärder ofta är nödvändiga för att nå ett avtal med oorganiserade företag.
Regler om proportionalitet för stridsåtgärder
Svenskt Näringsliv vill överlåta till arbetsdomstol eller skiljenämnd att godtyckligt pröva avtalskrav och därmed sammanhängande stridsåtgärder.
Förbud mot stridsåtgärder mot företag där fackföreningen saknar medlemmar.
Det skulle innebära att en arbetsgivare som vill, skulle kunna undgå att teckna kollektivavtal genom att ställa krav på de anställda att inte vara med i facket. Det skapar en utpressningssituation riktad mot de anställda som var vanlig i Sverige för 100 år sedan.
Regler som i princip avskaffar dagens anställningsskydd genom en ensidig rätt för arbetsgivaren att bestämma vem som ska gå vid arbetsbrist.
Eftersom arbetsgivaren ensidigt får bestämma när det är arbetsbrist skulle en sådan förändring av regelverket vid övertalighet i praktiken avskaffa anställningsskyddet. Med det följer också risk för godtycke och rättsosäkerhet, det skulle också direkt påverka alla arbetsplatser med osäkerhet och rädsla för att kommentera och kritisera som följd.
***
Näringslivet vill ha vårt främsta vapen, de vill försvaga oss så mycket det bara går. Det är ju inget vi som fackligt aktiva kan acceptera och främst är det något som vi måste vara väldigt medvetna om. Därför är jag ganska lättad över att förhandlingarna är över.
Bloggat i samma ämne:
De som ska står på vår sida, de verkar svika!, LO går med på inskränkningar i konflikträtten!, Kommer LO offra konflikträtten?, Vad vill LO, Sluta föra medlemmarna bakom ljuset LO!,
-------------
Inlägg
4 kommentarer:
Det är bra att förhandlingarna brutit ihop. Samtidigt känner jag mig blåst på konfekten. Det hade varit bättre om vi som protesterat hade satt stopp för huvudavtalet.
Men det finns ingen brist på fackliga och andra frågor att engagera sig i. Vi skulle kunna skälla ut IF Metalls ledning. Ja, jag vet inte vad som måste prioriteras. Men det är skönt att kunna andas ut.
Skönt att inte det gick igenom iaf, det känns som om det räcker med fackliga bakslag ändå.
Absolut! Det finns så många fackliga frågor som behöver komma upp på dagordningen. Personligen är jag väldigt stolt över allt som vi har gjort här nere när vi anordnat seminarier och skapat debatt med hjälp av våra upprop, artiklar och insändare. Det har nog betytt mer än vad vi tror, kanske inte för Erland men för medlemmar som fått nys om det och för förtroendevalda som fått veta att de inte är ensamma.
Jag tror du har rätt, Jeanette. Det betyder mycket för kampmoralen att veta att en inte är ensam. Kanske kände de fackliga förhandlarna ett litet tryck ändå. Men det var inget som diskuterades på det möte SEF-Stig var på efter att artikeln publicerats, skrev han till mig.
Skicka en kommentar